RENGSJÖ, BOLLNÄS kommun

 

 

Om lägret i Rengsjö har vi läst i Svenska Koncentrationsläger i Tredje Rikets Skugga av Tobias Berglund och Niclas Sennerteg. Lägret beskrivs som det hårdaste av alla interneringsläger i Sverige. De stränga lägervillkoren utmynnade i ett uppror senhösten 1944. De internerade började  marschera in mot Bollnäs för att klaga hos pressen.

En torsdag i december åker vi tidigt från Stockholm för att hinna till Rengsjö i södra Hälsingland innan solen gått ner. Solen står snett, våra skuggor är långa på fältet där lägret en gång låg. Allt är borta utom en bit av en mur som de internerade byggde. Från platsen där lägret låg har man en vid utsikt över det böljande vackra landskapet.

Vi har stämt träff med Ragnar Jonsson från Regnsjö Hembygdsförening i Västerby Hälsingegård.  Ragnar bjuder på kaffe och saffransbröd. Vi pratar om att det är svårt att föreställa sig hur det var i Rengsjö under fyrtiotalet när lägret fanns med baracker, stängsel och vakter. Vi får se ett fotografi från 1944, lägret som låg på en höjd var synligt vida omkring.

Efter kriget blev interneringslägret ett flyktingläger för överlevande från tyska koncentrationsläger. Ragnar har med en bok, Med en blick över axeln, skriven av Daniel Waluszewki. Daniel har skrivit om sin farfar Czeslaws liv, en polsk jude som gifte sig med en flicka från trakten och blev kvar i Sverige.

 

Segelfartyget Gunnar, målad av norrmannen Keld Segulson som var internerad i Rengsjö 1943. Ramen är en sittring från utedasset.

Scroll Up